Idag kom min familj till mig!!!! När de anlände satt jag på lektion i droit penal general. Det var en lång och långsam lektion och det var en mycket frustrerande tid i föreläsningssalen då jag visste att familjen väntade på mig i stan. Det var lite mer än fyra veckor vi såg varandra sist och när jag äntligen slutade lektionen kastade jag mig på bussen in till city. Åh, det var ett så kärt återseende! De sägs ju att man inte säkert vet hur mycket man saknar varandra förens man ses igen efter en lång lång tid - och det stämmer verkligen!
Idag, den 1:a oktober, är inte bara för ovanlighetens skull en onsdag utan även systers födelsedag! 18 år är hon nu och jag undrar om det är dags att börja känna sig gammal - jag var ju 18 bara för någon månad sen! - eller? Tiden, tiden, tiden. Jag och Anna pratade om det och vi kunde inte riktigt bestämma oss för om det var på sin plats att skratta eller gråta. Men idag, på självaste födelsedagen blev det självklart skratt. Jag frukar att gråtet kommer på söndag då de åker ifrån mig men det är långt kvar. Förnekelse: sinnets bästa självförsvar.
Vi mötte varandra på Place D'Erlon och efter alla kramar (och foton- ha) satte vi oss och drack champagne och hade lite paketöppning. Kvällen avslutades med moules frites och Josse fick sin allra första (Sverige-lagliga) öl. Här kan du glida in på Plus Marché när du är 16 och köpa en Jack Daniels, men inte om du är 15, nej nej nej, då är du på tok för ung! Underligt att alkoholkonsumtionen är nästan 40 % högre i Sverige än här.
Det var en fantastisk eftermiddag och kväll, med svenskt godis! Marabouchoklad, gott-och- blandat påsen och napparna hade verkligen saknat mig. Men de jag saknat allra mest är familjen. Jag hoppas de inte försvinner lika fort som 250grammaren och de 3 godispåsarna gjorde. Det blir jobbigt då - mycket jobbigt. Imorgon är det torsdag och jag måste upp olagligt tidigt för att infinna mig på lektion 09:00. Josefine har sagt att hon vill följa med, vi får se om hon fortfarande är lika road efteråt....jag å andra sidan har börjat vänja mig, även fast powernappandet är ett kontinuerligt fenomen. Men jag blir ju piggare av det, så det kan ju inte vara så illa? - ja, så länge Monsieur Lärare inte ser mig förståss!
Puss familjen, jag är så glad att ni är här!!!!!!!!!!!!!!!!
4 kommentarer:
min älskling, va underbart att du har din familj som hälsar på..!! saknar dig evigt..!! det går inte en enda dag utan att jag pratar elelr tänker på dig..!! massa kärlek <3
åh du finis!
asså monsieur lärare är fett läskig. herregud, stackars tjej som fick utskällning för typ ingenting. för övrigt förstod jag bara enstaka ord av vad han sa, o ändå sa du att han är en av dina bättre lärare. GULP
blablalblalDROITblablablablaPENALblablablaPRESIDENTblablavblablaDesGens.. aja du förstår mer än jag
Vad vi var glada att komma Hanna. och vad fint det blev/är nu i din lilla studio. det var även roligt att träffa alla dina vänner från Tyskland och allt vad de nu kom ifrån. Canada och så... synd att tiden gick så fort. Det skulle varit roligt att vara kvar hos dig i Reims. Men vi hörs ju på mail och sms och så.... Puss och kram Mamma
Hej Hanna
Tiden gick så fort innan du åkte så jag hann inte säga hej då o lycka till men du vet att vi tänker på dig.
Njut av alla dagar trots press o lärare som är tuffa mot dig. Du fixar det för du är stark.
Du pratar om tid att den går fort. Om jag fick som jag ville så jag vilja ta med dig o Anna till Bastuparken igen o sjunga Kramar i massor Renee Alla hälsar!!!
Skicka en kommentar