080930

Sista dagen i september har varit kall och regnig. Nu känns det verkligen att hösten är här för att stanna - en lång, lång tid. Löven har börjat ändra färg och falla, himlen är konstant grådisig och de härliga varma 20 graderna är som bortblåsta, de är utbytta mot 10 blåsiga och iskalla. Min näsa rinner, Heike hostar och Raquel har feber. Alla är sjuka på något underligt sätt och trots ett dagligt intag av ipren, nässpray och andra pharmacie-inköp tycks inget riktigt hjälpa. Hösten, kylan, regnet och förkyldningar är här för att stanna...

Att imorse vakna upp i ett Reims täckt av mörker var inte så motiverande. Men jag lyckades ta mig ur sängen, in i duschen och sen var det okey. I alla fall tills jag kom utanför dörren. Vilken tur att Sebastian bestämt sig för att köra bil idag annars hade jag vänt tillbaka - direkt. Skolan idag var tuff, första lektionen var en hård start på veckan. Monsieur Sinkondo körde på som vanligt med sina 3 timmars föreläsningar utan paus. Dagens lektion innehöll en intensiv genomgång av den franska administrativa rätten....samt några powernaps. Lunchen var dagens heliga stund och idag bestod den av pasta, något som skulle föreställa kötbullar, sås och sallad. Men det var gott. Jag kom hem vid halv sju tiden och nu är klockan halv nio. Tiden går fortfarande så väldans fort.


Dagens fundering:
"Vad gör folket i Reims med sina vänsterben?"
Sanningen är att jag sedan jag kom hit, noterat flertalet personer med hela vänsterbenet gipsat. I Spanien var det nackskydd och skadade nackar - då frågade jag mig vad spanjorerna höll på med - men nu i Frankrike, Reims tycks det vara "la mode" med skadade, ingipsade vänsterben och jag har ingen aning om vad de gör med benen. Gipsade ben i plural, tänk er. Uppskattningsvis är det 1 person per dag, men man bör vara medveten om att Reims är en liten stad så är det möjligt att samma person med samma skadade vänsterben kan noteras vid flera tilfällen. Jajaja. En liten betraktelse bara. Sanningen bakom eller händelsen innan the gips vore fantastiskt kul och intressant att få veta.

Nu ska jag dricka kvällste med Fabian, min förkyldning vill inte släppa så vi ska prova det fantastiska tunisiska teet än en gång!

Bonne nuit och bienvenue à första oktober och systers födelsedag!